Rita Paqvalén

Rita Paqvalén

projektledare i projektet Finland 100 år – i regnbågens färger.

Katriina Rosavaara

Katriina Rosavaara

konstnärlig ledare i projektet Finland 100 år – i regnbågens färger.

N u är tiden inne för lovord, fanfarer och fest!

År 2017 blev verkligen året då regnbågsteman var synliga överallt, från syd till norr, från väst till öst. Under året granskades museisamlingar ur queera perspektiv, HBTIQ-tematiska utställningar och föreställningar sattes upp, och seminarier och minnescaféer med en HBTIQ-tematik arrangerades. #Tvättlina-konstprojektets tvättlinor hängdes upp runtom i Finland, många bibliotek bidrog med sin egen regnbågshylla och arkiven samlade in HBTIQ-tematiska berättelser och material till sina samlingar samt granskade arkivens vardag ur ett queert perspektiv. Många institutioner utbildade även sin personal att beakta HBTIQ-frågor och queera perspektiv i sin verksamhet. Det skrevs och diskuterades mycket om regnbågsteman och kulturfolket marscherade i en bred front i sommarens Pride-parader.

Vi är mycket glada över allt detta och över att så många nationella konst- och kulturinstitutioner ville vara med och förverkliga detta år som våra huvudsamarbetspartners*! Det har varit fint att se hur ivrigt de och mången annan konst- och kulturaktör samt konstnär antog vår utmaning. I detta skede vill vi passa på att tacka alla våra samarbetspartners för ett fint samarbete och ett fantastiskt år (som redan tjuvstartade våren 2016). Jubileumsårets program visade att konsten i Finland med ett queert innehåll är mycket mer än Tom of Finland och Tove Jansson samt att vår queera historia präglas av mångfald och många olika perspektiv.

Vi vill även tacka alla skribenter i vår blogg för inspirerande och tankeväckande texter. Ett stort tack går till de konstnärer som bidragit till vårt projekt med konstverk: till bandet Tero Hetero, solisten Hildá Länsman och koreografen Hilppa Lampi för Tahdon-låten, -koreografin och musikvideon i samband med att den jämlika äktenskapslagen trädde i kraft och till bildkonstnärerna Kalle Hamm och Dzamil Kamanger, som skapade samfundsverket Queergömma (Queerkätkö) med fokus på minoriteter inom minoriteter i Helsingfors. Och ett tack går även till den ännu hemliga poeten som har skrivit en hyllningsdikt som offentliggörs i samband med projektets avslutningsseminarium i Ateneum 2.2. Välkommen!

Synliggörandet av det queera kulturarvet ger nya besökare

Feståret har visat att HBTIQ-teman och -innehåll intresserar många, även sådana som inte hör till dessa minoriteter, och att de kan vara ett sätt att nå nya publiker på. Ett exempel på detta är Konsthemmet Kirpilä i Helsingfors vars queera guidningar har varit en verklig publiksuccé. Den första guidningen arrangerades våren 2017 och lockade 200 personer! I de månatligen återkommande samt beställda queera guidningar deltog sammanlagt 700 av Konsthemmets sammanlagda 8240 besökare år 2017.

Queera guidningar är ett enkelt sätt att ta in nya perspektiv i museiverksamheten och dylika guidningar har under jubileumsåret arrangerats på många museer runtom i Finland. Föregångare för queera guidningar i Finland är Nationalgalleriet som arrangerat dem regelbundet sedan 2012. Nationalgalleriet, som är en av projektets huvudsamarbetspartners, erbjöd inför jubileumsåret alla sina guider en utbildning i att närma sig samlingarna ur ett queert perspektiv och Nationalgalleriets museer arrangerade under året ett mångsidigt HBTIQ-relaterat program.

Det finska museifältet har på ett mångsidigt sätt lyft fram HBTIQ-historia och queer konst under feståret. Förutom queera guidningar och HBTIQ-relaterade evenemang har många museer även bjudit på specialutställningar kring denna tematik. Ett exempel på detta är HELSEXINKI-utställningen (12.5.2017–28.1.2018) på Helsingfors stadsmuseum som fokuserade HBTIQ-rättigheter. Utställningen besöktes av över 80 000 personer och utställningens 25 evenemang hade närmare 8000 deltagare. Ett annat intressant exempel är projektet Konsten och den sexuella identiteten – diskussionsforum som är ett samarbete mellan Aine Konstmuseum (Torneå) och Svefi – Sverigefinska folkhögskolan (Haparanda) och vars syfte är att genom konsten och kulturen lyfta fram sexuella minoriteter och könsmångfald. Projektet består av bl.a. två konstutställningar, av vilken den första visades 2017 och den andra öppnade i januari 2018, och av olika evenemang runt utställningarna. I samband med utställningarna har kommunernas personal inom kultursektorn utbildats i att bemöta HBTIQ-personer och projektet arrangerade, i samarbete med Meri-Lapin Seta den första BorderPride-festivalen vars parad korsade landsgränsen.

En förutsättning för att museer ska kunna lyfta fram den queera historien och att forskare ska kunna forska i den, är att HBTIQ-relaterat material finns tillgängligt förutom på museer även på arkiv. En viktig sida av vårt projekt har varit samarbeten med arkiven, framför allt Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. I samarbete med arkiven har nytt material samlats in och olika former av diskussioner och seminarier om queera minnen och arkivens roll har arrangerats bl.a. i Helsingfors, Raseborg och på Åland. Projektet har även i samarbete med arkiven producerat minneskort, som kan används för att diskutera queera minnen.

Mot en öppnare framtid

Och sedan till tiden efter jubileumsåret, till en queerare framtid. Hurdan är den? Vad händer nu?

Det sägs att det genom konsten och kulturen är möjligt att  behandla sådana ämnen och perspektiv som på andra håll i samhället inte är kända eller möjliga. Queergömma-verket behandlar en sådan fråga och den handlar om den finska homonationalismen och den sårbara position som HBTIQ-asylsökande kan ha även i HBTIQ-gemenskapen och som i värsta fall kan leda till sexuellt utnyttjande. Genom kritiska perspektiv och ny kunskap kan jubileumsår bli viktiga på ett annat sätt. Om vi förmår lyssna vidgas vår förståelse av oss själva och vår verksamhet, och vi lättare identifiera de aktörer och frågor som behöver mer stöd. HBTIQ-gemenskapen har under de senaste åren vuxit genom de nya asylsökande och det är viktigt att vi gör vårt bästa för att de ska känna sig välkomna i vår gemenskap. Bland asylsökarna finns även konstnärer inom olika konstformer som genom sina verk kommer att berika även det queera konst- och kulturfältet.

Finland har inte förändrats helt under ett år, men åtminstone ett litet grand. Då HBTIQ-teman har fått mer utrymme inom institutionernas program och verksamhet, har allt fler snubblat över på HBTIQ-konst och -kultur utan att speciellt söka efter den. Allt fler förväntar sig och kräver mångfald. Det här var vårt mål då vi planerade projektet. Vi ville nå institutionerna på alla nivåer och förmedla ett budskap om vikten av att bemöta en diversifierad publik jämlikt. Vi ville att regnbågsranden skulle bli en bestående del av institutionernas färgsprakande matta. Verksamheter, strategier och innehåll. Att det skulle bli något självklart och oumbärligt, som man inte kan vara utan efter detta år. Låt oss tillsammans se till att det blir så. Fråga om detta perspektiv saknas och tacka när det är inkluderat. Låt oss ge rum för konstnärerna att arbeta just med de ämnen och innehåll som intresserar dem. Konstens och kulturens sanna mångfald och flerspråkighet föds genom dess utövare.


*Projektets huvudsamarbetspartners är AV-arkki, Nationalgalleriet, Nationalteatern, SKS – Finska litteratursällskapet, SLS – Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska Teatern, Työväen Arkisto, YLE Arkivet och YLE Elävä arkisto.

 

 

 

Share This